söndag 3 februari 2008

Så fick man nästan se solen gå upp...

Igår var vi bjudna till Kamila på kvällen. Hon bor i Waukesha, som ligger ca. 30-40 minuter härifrån. Eftersom jag inte känner mej hemma i området gick jag till min gode vän Mapquest, och skrev ut en vägbeskrivning och hittade till Kamila utan problem!! Det var ju bara att läsa vad som stod på papperet....! :)
Hade en väldigt trevlig kväll, 7 tjejer totalt. Vi spelade spel och pratade om allehanda saker som tillhör vår verklighet som barnpassare :)

Kl. 2.15 kännde jag att det kanske var dags att bege sig hemåt, så jag satte mej och började köra. Tänkte att det är ju bara att läsa vägbeskrivingen baklänges för att komma hem igen. Men icke - så lurad jag blev!! Man ska inte förlita sej på en så enkel lösning. Jag spenderade åtskilliga minuter (nån timme, kanske...) med att leta efter CR-TT (CR=CountyRoad) och kunde inte för mitt liv hitta den.... Anledningen var att den inte fanns skyltad från den vägen jag kom på, kom man från den vägen hette den tydligen nåt annat. Väldigt ologiskt!! Isch!! However, sen körde jag fel typ 8 ggr till, och klockan visade 04.46 när jag slutligen parkerade bilen hemma..... Då hade jag irrat runt i 2,5 timmar, och varit halvägs till Minnesota och vänt....

Gårdagens gulligaste kommentar kom vid middagsbordet, där vi satt och åt laxkotletter;
Emma: Mum, what's this plastic in the food...?
Mum: Honey, it's not plastic, it's fishbones...!

Igår utövade jag även storartad bakkonst! Shake-and-bake variant av cookies. De blev faktiskt väldigt lyckade (måste varit för att Emma la ner en gnutta kärlek i dom....!) och det var strykande åtgång på dem både hos Kamila och här hemma :)
Nu ska jag ägna mej åt lite psykologiläsning

Kärlek * Ellinore

Jag och Kamila från Polen och Sandra från Tyskland

Jag och Sandra, Tyskland

Kamila, Sandra och Jules, Tyskland

Inga kommentarer: