Idag ligger jag hoprullad som en liten boll, får väl skylla mig själv kanske... Telefonen ringde nån gång efter 8 i morse, jag grymtade och irriterade mig på den som ringer sådär dags på dygnet.
Å så ringer det igen. Samma person. Jag svarar.
Och det kan jag säga, att alla, och då menar jag ALLA, borde få ha en egen lillgris med ett fantastiskt stort hjärta som bryr sig om människor som egentligen bara är jättejobbiga när klockan passerat midnatt en torsdag.
Och jag saknar henne ganska mycket, mest hela tiden
(Hon åker förresten scoter idag. Utan täckbyxor. Iförd favvoplagget leggings. Jag hoppas jag får tillbaka 'na!)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar